Publicitetsskadorna sprider sig

Efter nyhetsmediernas publicering av brottsmisstankar mot Julian Assange har nu bevakningen av de två anmälande kvinnorna intensifierats. Det är huvudsakligen på bloggar och mer eller mindre seriösa sajter som uppgifterna sprids, men på många håll namnges och omskrivs den ena av de två kvinnor som polisanmält Assange.

Journalisten Sofia Mirjamsdotter har summerat utvecklingen på sin blogg TheRealMymlan, och jag kan instämma med stora delar av hennes historieskrivning. Däremot delar jag inte hennes slutsatser om huruvida det var rimligt att publicera uppgifter om anhållandet för våldtäkt i lördags.

Jag har kommenterat på hennes blogg, så här:
Mycket av det du skriver är i mina ögon klokt, särskilt den första, ”juridiska” halvan. Men jag kan inte hålla med om att det var rimligt att publicera nyheten om anhållandet för våldtäkt i lördags. All erfarenhet visar att publicitet om en våldtäktsmisstanke vållar oerhörda skador för den utpekade, oavsett hur rättsprocessen utvecklas. Om våldtäktsmisstanken och den anhållne blir nyhetsstoff så ökar dessutom risken för att målsägarna ska bli föremål för artiklar och diskussion, vilket rimligen är en lika allvarlig publicitetsskada. Och detta har ju nu skett.
Jag har också frågetecken för att åklagare 1 får kritik för att hon sa som det var om anhållandet, när du senare engagerat hävdar betydelsen av öppenhet. Det var inte åklagaren som vållade Assange och de två anmälande kvinnorna publicitetsskador, det var faktiskt medierna som beslöt att publicera.
STAFFAN DOPPING