Värna det demokratiska mötet i Almedalen

Nu är det många som börjar känna vittringen av Almedalsveckan. Faktum är att det redan börjar bli ont om tid för aktörer som vill få effekt av sin närvaro och investeringar i Visby om de inte har nått en bra bit i förberedelserna. Men får de valuta för pengarna?

Förra året minskade investeringarna från Almedalsveckans arrangörer. Av ”professionella” Almedalsbesökare minskade intresset för att vara på plats under den seminarieintensiva sommarveckan, enligt Almedalsrapporten som i höstas presenterades av Novus, Retriever och Veckans Brief.

Även om minskningarna av både besök och investeringar var relativt blygsamma kan det inte uteslutas att de hänger samman med att en och annan har kommit till slutsatsen att det inte är värt kostnaderna.

Det vore synd om Almedalsrapporten var en första signal om att Almedalen är på väg åt fel håll. Det politiska samtalet är nyckeln till demokratin, och när den unika mötesplatsen Visby fungerar som bäst kan den liknas vid den svenska debattkulturens kronjuvel. I dessa dagar illustreras ovanligt tydligt hur centralt det är att vi förmår föra ett offentligt samtal som är sakligt och respektfullt och där människor både kommer till tals och klarar att lyssna på varandra.

 Under förra årets upplaga arrangerades runt 3 400 ”programpunkter”, och mängden arrangemang och kostnaderna för hela ruljangsen är två aspekter som ständigt ifrågasätts och diskuteras. Men en fråga som sällan diskuteras är moderatorernas roll på detta torg.

Samtalsledaren är en huvudperson i de flesta seminarier, debatter och konferenser – och under Almedalsveckan i Visby prövas många i den rollen.

Almedalsveckan är en unik institution. På många sätt är det den svenska modellen som åskådliggörs genom att makthavare från både regering, riksdag och näringsliv möter motståndare, intresseorganisationer, myndigheter och akademiska experter för att diskutera aktuella samhällsfrågor. Många av seminarierna arrangeras av kommuner och statliga myndigheter, vilket betyder att mötena finansieras med skattepengar.

Men leder mötena till önskat resultat? Är det rätt aktörer och rätt frågeställningar vid seminarierna i Almedalen, och städslas personer med rätt kompetens?

LÄS MER: Almedalen är ingen Öresundsvecka

Under förra årets Almedalsvecka förvånades vi över hur olika väl förberedda mötesledarna var för sin uppgift. I Almedalen är upplägget påfallande ofta likartat: fyrtiofem minuter panelsamtal många gånger med en stor grupp panelister av vilka några knappt hinner komma till tals medan andra talar desto mer. Samtalet leds påfallande ofta inte i någon särskild riktning utan talarna lägger ut texten om sina favoritämnen och det drar än hit och än dit. Det är heller inte ovanligt att moderatorn själv förbrukar en stor del av talartiden med sina egna inlägg och synpunkter.

Sedan fanns det lyckligtvis också motsatsen: Verkliga politiska samtal med nerv och innehåll där moderatorn ställer frågor, följer upp, involverar deltagarna och skapar verkliga möten. Det är dags att börja inse att mötesledning är ett hantverk.

Varför är det så viktigt med en skicklig moderator? Vi besvarar frågan genom att ta en titt på det man kan förvänta sig att en duktig moderator kan:

• Ha en insikt i psykologiska och dramaturgiska aspekter på möten.
• Synliggöra de personer som ska delta på ”scenen”.
• Involvera mottagarna av seminariet.
• Begripliggöra, fokusera och vara ett stöd för dem som deltar.
• Driva på seminariet, hålla diskussionen kvar på spåret och skapa nerv.
• Dämpa eller justera vid behov.
• Vara kittet.
• Hålla tiden utan att vålla stress och osäkerhet.
• Lyfta fram seminariets centrala frågor mer än sig själv.
• Få publiken att känna att det var värt tiden.

Sammantaget är det rätt mycket som krävs för att ett möte ska bli bra och meningsfullt. Grundläggande är givetvis att moderatorskapet handlar om en profession och inte dekoration.

LÄS MER: Klokt att myndigheter nobbar Almedalen

En tränad mötesledare kan komma inifrån organisationen – eller utifrån. Det kan finnas fördelar och nackdelar med båda varianterna. Om ett seminarium leds av en person som har en exekutiv position i en organisation som agerar på det samhällsområde som diskussionen gäller – då finns också aspekten att moderatorn sannolikt kommer att uppfattas som jävig.

Hur ”öppet” är ett seminarium som leds av en intresseorganisations eller en statlig myndighets generaldirektör eller kommunikationschef? Hur mycket tid har en hårt arbetande vd eller myndighetschef att förbereda ett seminarium och hålla kontakt med föreläsare och debattörer?

Ibland har vi också fått intrycket att man tror att den viktigaste egenskapen hos moderatorn är att vara expert på ämnesområdet, men det finns flera uppenbara risker med detta; en expert tenderar att ställa frågor på en för hög nivå så att deltagarna inte förstår. En expert kan också frestas att själv delta i debatten och på så sätt få de andra deltagarna att försvinna.

LÄS MER: Region Västerbotten vänder inte Almedalen ryggen

Privata företag och välgörenhetsorganisationer kan väl få göra hur de vill när de utser sina moderatorer, men när seminariet ingår i en skattefinansierad verksamhet borde det vara självklart att mötesledaren väljs med samma noggrannhet som när man bestämmer syfte, frågeställning, panelister, lokal och ljudteknik. Det står något om effektivitet i förvaltningslagen, vill vi minnas.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.