Har vi med prinsessans liv att göra?
Vad betyder det här för prinsessan Madeleine? Gör kvällstidningarna och vissa andra redaktioner rätt som nu återger uppgifter om att prinsessans fästman hoppat över skaklarna med en norsk kvinna? Ja och nej.
Jag hörde nyss statsvetaren och hovexperten Roger Lundgren i SR P4 Extra. Han påminde om att prinsesssan Madeleine har en plats i successionsordningen, hon kan teoretiskt bli statschef om både Victoria och Carl Philip skulle avlida. När hon förlovade sig i sensomras kunde det ske först efter att regeringen hade samlats till ett beslut i frågan. Madeleines val av blivande make blir i detta ljus en angelägenhet för alla medborgare så länge vi har monarki, resonerade Roger Lundgren.
Jag har respekt för det resonemanget, det finns ett allmänintresse (med vilket menas ett legitimt allmänt intresse för att få kunskap om saken, alltså inte samma sak som ren, osofistikerad nyfikenhet). Men hur är det med publicitetsskadan för Madeleine och hennes fästman, den blivande hertigen?
Ja, som alla vet finns det grader i helvetet. Den smärta som det innebär att få djupt personliga omständigheter redovisade i nationella medier är sannolikt oerhörd för de inblandade. Och för personer med dessa roller kan det tyvärr inte hjälpas att de kommer att omfattas av en del publicitet som sårar och kränker.
Men när rapporteringen blir enorm i volym och intimitet, som i dagens kvällstidningar, då blir publicitetsskadan ännu större än vad som måste accepteras. Enligt min mening är det rätt ATT berätta att prinsessans fästman är misstänkt för otrohet (förutsatt att det finns mycket stark grund för uppgifterna, givetvis). En viss, med detaljer återhållsam rapportering, vore pressetiskt korrekt. Men om dammluckorna öppnas och vi får vara med om flera dagars frossande i den sönderslagna kärlekslyckan, paparazzibilder återpubliceras och “vänner” till paret får spaltutrymme för att fylla på med fler solkiga historier – då är det ett rejält pressetiskt övertramp. Tyvärr tyder allt på att det är just det som kommer att ske nu.
Pressetiken är alldeles för ofta antingen eller. Berätta nästan inget alls eller släpp alla gränser och fläk ut människors innersta sida upp och sida ner. Det är att hantera den publicistiska uppgiften ansvarslöst, anser jag.
Så det är både rätt och fel, det som sker i medierna just nu.