Redaktörer, lär er pressetiken!
Men nu håller en hel del journalister på att kasta ut barnet med badvattnet eftersom det pågår ett drev mot sittande Pressombudsman Yrsa Stenius. Hon har dels föreslagit Pressens Opinionsnämnd att fälla Expressens publiceringar om Jan Guillous kontakter med KGB, dels velat fälla två Gävletidningarnas publiceringar om en man som häktades som misstänkt för att ha anlagt en stor brand år 2005. Hon har gjort sig omöjlig på posten som PO, hävdas det.
Själv tycker jag att det används ett verbalt övervåld mot Stenius, och att det tycks som om en del debattörer inte har satt sig in i vad pressetik innerst inne går ut på. Ja, det ser tyvärr ut som om en del högljudda debattörer inte har koll på vad det står i de spelregler som gäller nu.
Igår skrev Katrin Säfström, ansvarig utgivare för Tidningen Folket och tidigare ledamot av Pressens Opinionsnämnd, på sajten medievarlden.se om PO-ämbetet och Yrsa Stenius agerande. Hon är bland annat indignerad över att PO ansåg att Arbetarbladet och Gefle Dagblad hade skrivit om den misstänkte pyromanen på ett sätt så att han kunde identifieras, vilket i det här fallet var motiv för att fälla tidningarna. I sitt inlägg på Medievärlden skriver Säfström att “om det är så att en person anses utpekad när en tidning uppger: ålder, bostadsort (i en stad med 200 000 invånare) tidigare jobb (i en bransch där hundratals jobbar i den aktuella staden, i synnerhet i det aktuella åldersspannet) och civilstånd – då har vi tagit steget in i en ny bedömningskultur”.
Säfström anser uppenbarligen att det är rimligt och juste att om en i övrigt anonym brottsmisstänkt ange personens ålder, kön, hemort och yrkestillhörighet. Om detta inte är etiskt okej så har PO och Pressens Opinionsnämnd steget in i en “ny bedömningskultur”. Det tror jag inte.
Så här lyder paragraferna 15 och 16 i de etiska reglerna för press, TV och radio:
15. Överväg noga konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor. Avstå från sådan publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver att namn anges.
16. Om inte namn anges undvik att publicera bild eller uppgift om yrke, titel, ålder, nationalitet, kön eller annat, som gör en identifiering möjlig.
Det framgår alltså av en av de paragrafer som både Journalistförbundet, Tidningsutgivarna och Publicistklubben har ställt sig bakom att tidningarna ska avstå från att berätta om yrke, ålder, kön eller annat som gör en identifiering möjlig. Förutsatt, förstås, att den pressetiska bedömningen inte har lett till att det har varit rimligt att publicera namnet!
Ovanstående paragraf bryter medierna dessvärre ofta emot, vilket jag har kritiserat i en rad inlägg under årens lopp. Men av en chefredaktör och ansvarig utgivare förväntar jag mig kunskap om samtliga de 17 paragraferna i de etiska publicitetsreglerna.
Ett av problemen med den svenska pressetiken är att många medier rutinmässigt bryter mot sina egna etiska regler. (En av de inledande paragraferna stadgar att löpsedel, rubrik och ingress skall ha täckning i texten, för att nämna ett exempel.)
I skenet av detta blir det både plågsamt och sorgligt att beskåda när etablerade journalister nu försöker störta Yrsa Stenius från PO-posten med motiveringen att hon skadar det pressetiska systemet. Här skulle det vara klädsamt om publicisterna sopade rent framför egen dörr och pluggade in de etiska regler som de säger sig måna så starkt om.
P.S. Ovanstående inlägg är också publicerat på Medievärlden, och där finns också några kommentarer. Gå gärna in och kommentera där! D.S.
